Glad för det lilla.

Det har varit en skön och soft helg. Inhandlat ny dusch på Hornbach och idag brunch på Incontro. Förenat nytta med nöje i lagom dos :-) Bäst av allt är jag nu äntligen kan duscha utan att stå och hålla i duschslangen OCH att det inte tar 30 minuter att tvätta håret då det är lite mer tryck i vattnet. Verkligen ett lyxproblem... men för mig känns det som om jag vunnit på lotto. Man kan bli glad för det lilla.

Så jävla dåligt Regeringen.

Ingen har väl missat vad som pågår i Egypten? Jag har bokat 2 veckor dit i juni och jag börjar redan nu oroa mig för huruvida vi kommer att kunna åka eller inte. Just nu avråder ju UD inresor i landet. Sedan kom jag att tänka på ... men herregud hur självisk får man vara egentligen? Det pågår världens konflikt och det enda jag tänker på är om jag måste avboka min resa... Skäms. Jag kan säga att jag nog inte är ensam om att tänka så heller... :-(

Egypten är ett land i kaos. Och precis som vanligt är det samhällets svagaste som drabbas hårdast: De svenska charterturisterna.

I flera dagar har de nu suttit fast på fyrstjärniga all inclusives utan tillgång till internet. Flera ölsorter har tagit slut. Ingen vet när man får tag på mer. Flera arga svenskar talar om att skriva protestbrev till regeringen.

Jag tog mig förstås friheten att skissa ihop ett litet förslag:

Hej Regeringen!

Jag heter Agneta och betalar faktiskt skitmycket i skatt. Ska det vara så här då? Va? Först var det nån himla haj som höll på och nu har egyptianerna nåt slags himla upplopp! Vad är det här för ställe egentligen? Va? Vem ska ta ansvar för det här? Vi kom faktiskt hit för att vila upp oss lite!

Jag tycker det här är skitdåligt faktiskt. Låta folk åka till ett ställe där ingenting funkar. Först när vi kom så var internet jättelångsamt och nu funkar det inte alls. Man kan inte ens gå in på Facebook. Skitdåligt rent ut sagt.

Och dom här demonstranterna alltså. Så här beter man sig faktiskt inte. Lite hyfs får man ha. Min man gillar väl inte Maud Olofsson, men han sätter väl inte eld på sin bil för det??? Nä, just det. Det är för dåligt. Jag såg på tv att 100 000 pers gick runt och gapade i Kairo. Är det i-n-g-e-n som jobbar i det här himla landet eller? Va? Har dom tänkt på att det kanske inte är så konstigt att dom är så fattiga då eller?

Vi kommer inte acceptera detta Regeringen. Ska ni ha klart för er. Vårt plan går på onsdag och nåde er om det är försenat säger jag bara. Då kommer jag anmäla er och så får ni hämta oss med helikopter. Det gjorde ni minsann när en gubbe från Skövde trillade och bröt nacken när vi var i Alperna. Så jävla typiskt sosse-Sverige alltså. Dalta med dom sjuka men oss med j-o-b-b dom bara skiter ni i. Är det ”arbetslinjen” det? Dåligt!

Jaja. Nu måste jag sluta för det blir jättelång kö till buffén annars. Men ni har skött det här så himla dåligt faktiskt Regeringen. Man undrar ju verkligen varför man betalar skatt!

/Agneta

JA! Turism.

NEJ! Turister.

Dag 19 - Detta ångrar jag

Jag ångrar ingenting. Det är sant.

Min mormor sade alltid till mig "Du ska aldrig säga att du ångrar något Jessica. Du ska säga att du är en erfarenhet klokare." För mig är det så sant som det är sagt.

Jag är precis den jag är, tack vare allt det som hänt i mitt liv. Det är min tro, att allt det som jag har varit med om har haft en mening. Alla människor jag mött genom livet har kommit in när jag behövt dem, jag har lärt mig något och de har försvunnit ur mitt liv när det är dags.

Självklart har jag begått misstag, massor! Men jag har lärt mig något av dem.

Ståpäls!

Ibland sätter sig en låt i huvudet. Jag bara älskar den. Just nu är det "Don´t stop believing" med Journey. Det är framförallt inledningen, där sångaren Steve Perry släpper lös sin fantastiska röst, som jag har fastnat för. Jag kan inte få nog. Ståpäls!

Just a small town girl
Living in a lonely world
She took the midnight train going anywhere
Just a city boy
Born and raised in South Detroit
He took the midnight train going anywhere

Dag 18 - Min favoritfödelsedag

Alla födelsedagar är väl bra? :-) Jag har ingen favoritfödelsedag direkt men kommer ihåg när jag fyllde 29. Då hade jag en riktigt trevlig fest hemma med spritbuffé och balkanmusik. Ja, den festen måste nog gå till historien som en av de roligaste och tokigaste...

50.000 spänn and I am happy!

Igår betalade jag mina räkningar. Herregud, finns det något mer energidränerande? Jag hade fått mitt nya årsbesked från CSN men lyckades inte se hur stor skulden är som jag har kvar på mitt studielån. Loggade in på deras hemsida och döm om min förvåning när jag ser siffrorna 50.000! What?! Det är ju ingenting! Jag som trodde att skulden låg någonstans över 100.00. I den här takten har jag betalat av det om 2 år! :-) No more CSN ever! How wounderful!

Lite märkligt hur man kan bli glad över en skuld?! ;-)

Dag 17 - Mitt favoritminne

Oj vad svårt... bland mina bästa minnen är ju självklart dagen då min son föddes men om jag skall skriva om något annat förutom det, så plockar jag nog fram något från mina resor.

För några år sedan jobbade jag på en lyxkryssare och stod ute på däck och beskådade Stilla Havet. Helt plötsligt uppenbarar sig en stor knölval. Den hoppar lekfullt upp från vatten och om och om igen. Jag lyckas att få de allra coolaste bilderna och ett minne för livet!