Lite mer som grottbjörnens folk.

Jag är lite sugen på att läsa boken "Skymningssång i Kalahari" av Lasse Berg. I boken beskriver han hur vi idag lever ett helt annat liv än det vi genetiskt är skräddarsydda för. Att bo ensam, leva i städer, att underordna sig – historiskt sett är dessa fenomen svindlande nya. Inte konstigt att vi blir stressade! Våra gener har inte anpassat sig.

Lasse tipsar oss hur vi kan må bättre.

Kommunicera mera. De sociala medierna är väl anpassade till ett av våra äldsta behov: att prata och ha koll.
Samlarfolket pratade ständigt, babblade och skämtade om allt. Det var nödvändigt att ha koll på varandra: Var är du? Vad gör du? Hur mår du? Men ögonkontakt och beröring var också en viktig del av kommunikationen. Det saknar många människor i dag.

Promenera varje dag och helst med en kompis. Jogga ibland längre sträckor. Samlarfolket vandrade ungefär sex kilometer per dygn, aldrig ensamma. Ibland sprang de längre sträckor.

Jobba drygt två timmar om dagen. Samlargruppen på cirka 30 personer delade upp sig för att leta mat. Små ”arbetsgrupper” på fyra-fem personer drog iväg och samlade. I snitt jobbade man 2,2 timmar om dagen. Resten av tiden
var inriktad på lek, gemenskap, vila.

Ha ingen chef. Var inte chef. Hos samlarfolket fanns inga hierarkier, inga hövdingar. Människan mår bäst av att bestämma själv, men i samarbete med andra.

Lev jämställt. Män och kvinnor levde jämställda i flera miljoner år. Hos samlarfolket fanns inte heller någon åldersdiskriminering.

Ät med andra. Välj naturliga råvaror. Laga maten tillsammans, dela och njut! I flera miljoner år samlade människan mat som hon (till skillnad från andra däggdjur) inte slukade direkt, utan tog med till sin familj. Man delade rättvist och åt i grupp. Inte så konstigt att vi även i dag mår bäst när vi gör måltiden till en ceremoni med nära och kära.

Prioritera cirka 30 nära relationer... Samlargängen bestod av ungefär 30 personer som levde ihop livet ut. Översatt till vårt samhälle är 30 personer en idealisk arbetsgrupp. Man kan vara kreativ och hålla sams dagligen. Det är också ett lagom stort gäng att bjuda på fest. Gruppterapier, som Anonyma Alkoholister och Viktväktarna, är framgångsrika. Vi tränar fotboll, körsång och annat, ofta i grupper av denna ursprungsstorlek.

...och skapa ett nätverk på cirka 150-200 personer. En samlargrupp mötte då och då fem till sex andra grupper – så totalt kände man till 150-200 människor. Det hände att folk bytte grupp, och att man fick barn över gruppgränserna.

Lös problem genom att prata. Att fly är livsfarligt!
Samlarna överlevde bara om de var enade. Självklart blev de arga och svartsjuka som vi, men de var tvungna att lösa alla konflikter fredligt genom att prata. Annars gick de under.

Dagis – ja tack! Hos samlarfolken flyttade spädbarnen från famn till famn. Barnen passades lika ofta av andra vuxna som av föräldrarna. De större barnen drog omkring i flock, nära de vuxna, lekte med varann, såg vad de vuxna gjorde, härmade. Nutida dagisbarn lever kanske i en miljö mer i enlighet med vårt ursprung än barn som är ensamma med en förälder?”

Vill du få en riktig lyckokick? Gör en annan människa glad. Vi är gjorda för glädje i grupp! Ingen lycka är så djupt mänsklig som den vi känner när vi gör andra glada.



Personligen tycker jag att det låter som mycket sunda idéer, förutom tanken att bara jobba 2 timmar om dagen. Har lite svårt att se hur jag skulle kunna klara att driva runt allt då? Men tanken är oerhört spännande! Jag älskar mitt jobb, men jag gillar att utmana mina tankar och invanda mönster. Undrar hur livet skulle se ut om jag bara jobbade 2 timmar per dag? Skum tanke.