Min första kärlek... hmmm.
Det måste varit min morfar. Han var den bästa morfar du kan tänka dig. Idag finns han tyvärr inte hos mig då han gick bort i cancer för många år sedan, men vi gjorde allt tillsammans när jag var liten. Han var en oerhört närvarande människa och vi följde livets och årets skiftningar i naturen tillsammans. Alltid kom han åkandes på sin motorcykel, på sommaren med fiskeredskap.
Han gjorde de bästa hemmagjorda biffar av fiskfärs. Jag tog mina första simtag tillsammans med honom ute på Vrångö. Löv plockades på hösten som vi klistade in i fina böcker. Skadade fåglar togs om hand och släpptes fria när de var återställda. Träd och blommor inspekterades i Trädgårdsföreningen. Tavlor målades i olja och akvarell. Poesi skrevs och lästes högt. Intresset för djuren, naturen och livet skapades tillsammans med honom.
Vi hade en väldigt speciell relation och det var oerhört smärtsam att se en så vital människa tyna bort i cancer.
Älskade morfar. Tack för att du varit så fin och givit mig så mycket under min barndom och uppväxt. Min kärlek till dig består.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du tar dig tid att kommentera. Det uppskattar jag!