När man ska ha barn, är det som att planera en sagolik semesterresa till Italien. Du köper en massa resehandböcker och gör upp underbara planer: Colosseum, Michelangelo, lutande tornet i Pisa, gondolerna i Venedig. Du lär dig italienska och allt är mycket spännande.
Efter flera månaders spänd och otålig förväntan, kommer så slutligen dagen med stort D. Det har blivit dags att ge sig iväg till Italien. Men när planet landar några timmar senare hälsar en flygvärdinna er med orden: "Välkommen till Holland."
"Holland!" ropar du. "Vad menar du med Holland?" Jag har beställt en resa till Italien! Jag ska vara i Italien! Hela livet har jag drömt om att resa till Italien." Men det har blivit en förväxling i flygrutten. Planet har landat i Holland och här måste du stanna.
Det är viktigt att komma ihåg att de inte har tagit dig till ett hemskt, vidrigt ställe, fullt av svält och sjukdom. Nej, det är bara annorlunda.
Så du måste gå ut och köpa dig nya resehandböcker. Du måste lära dig ett helt nytt språk, och du möter en helt ny grupp människor som du aldrig har mött tidigare. Holland är annorlunda. Takten är långsammare än i Italien, och det är lite mindre glamoröst. Efter ett tag, när du har hämtat andan och sett dig omkring, lägger du märke till att Holland har väderkvarnar, tulpaner och Rembrandt.
Men alla du känner reser till och från Italien, och de skryter om hur underbart de haft det i Italien.
Då och då säger du till dig själv: "Ja, det var ju till Italien jag skulle, det var det jag hade planerat."
Men om du ödslar bort ditt liv på att sörja över det faktum att du inte kom till Italien, så blir du aldrig fri att uppskatta och njuta av det riktigt speciella, verkligen underbara, med att vara i Holland.
Text: Emely Pearl Kingsley.
Såååå bra sagt!
SvaraRadera